Bergslagen

Jag växte upp bland bilstölder och skog vid en sjö så svart av drömmar som vi gav upp för grannens skull där stålet försvagats och elden är ett minne från gamla dar' vägarna leder mig dit vart än jag går I en stad där knappt någon bor har vår berättelse tagit ton där natten är evig och vinden är bitande kall tiden rör sig långsamt när fabrikerna styr våran framtid och brunflaggan gror från sin avgrund där jag växte upp Och jag hatar dig för allt det där men kan inte undgå allt som vi haft för du är fortfarande vacker och jag är tacksam för allt som du gett när dom stensätter mitt namn vill jag vila i din famn Bergslagens hjärta är det som är hem Är det som är hem det som är hem ta mig hem till Bergslagen